Sitter o tittar på ESC2011. Lite mensvärk allt, men de är nog så mycket jag får :-)
Min karl är de bästa jag har. O vårat liv tillsammans, vår familj, våra katter och snart en liten.
Jag är bitter, jag vill att den lilla ska komma ut.. Nu! Eller helst igår!
Fick ett nervöst sammanbrott tidigare under kvällen.. Det resulterade i en karl som tyckte jag skulle ringa o säga den skulle komma ut nu. Det är första gången sen juni jag brister. Det har ju hänt tidigare i mitt liv men, nu tror man att man är full av hormoner men dom har lyst med sin frånvaro.
Det brast för mig, inte igen förens det är dags tack. E var förstående och ville kramas. Det är då jag smälter. Han behöver inte säga nåt. Bara va där o han gör det så bra.
Nej, dags att fundera på Melodifestivalen2014 :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar